fredag 12 september 2014
onsdag 3 september 2014
If I only shaved my head...
english lower down
Normalitet.
Rätten att känna sig vacker att må bra i sig själv, i sin kropp. Den rätten är viktig och borde vara någonting som är tillägnat alla.
Det finns många som säger att inte älska personer av samma kön, att inte vara bekväm i sin kropp, att vilja vara någon annan är fel, är något sjukligt. Någonting som inte är
Normalt
Jag trivs med min kropp, för det mesta. Jag har inga problem med att bli namngiven som en kvinna, jag är stolt över att vara kvinna.
Men jag är inte stolt över den värld som vi lever i.
För det är inte varje dag jag trivs med att se ut och vara den jag är. Men det handlar inte om att jag inte är bekväm i min kropp, för jag älskar min kropp. Utan för hur andra bedömer den.
Bedömer den och ger den namn och uttryck, innebörder jag inte står för. Jag är kvinna, jag har en kvinnas kropp men jag vill inte bli behandlad på det sätt som kvinnor idag blir behandlade.
Jag vill inte bli behandlad som en kvinna! Jag vill inte få höra att jag är snygg på gatan, jag vill inte att folk tafsar på min kropp, jag vill inte bli sist uttagen för att bära tunga saker, jag vill inte bli sedd förbi när det kommer till komplicerade båt prylar så fort det finns en mera tillgänglig man i närheten.
Jag vill inte bli bedömd för hur jag går klädd.
Och ändå blir jag det.
Jag har alltid varit intresserad av konst. Men de senaste åren har jag börjat fundera på hur jag ska göra för att fortsätta med det jag gör men utan att bli utnyttjad på grund av mitt kön.
Att vara kvinna och konstnär betyder att du får extra inbjudningar till tillställningar, enbart på grund av ditt utseende och ditt kön. Allt för ofta finns där gömda intentioner. Jag vill göra konst, jag vill kunna använda min kropp för att jag vill och till saker som betyder någonting, jag vill att människor ska börja öppna ögonen för vad det egentligen är de ser.
En människa.
Inte ett kön.
Inte ett sexobjekt.
Jag är inte intresserad utav det.
Ofta funderar jag på om jag borde raka av mig håret, om människor skulle se på mig på ett annat sätt. Om det skulle ge mig en annan form av respekt. Eller om jag började sminka mig med jättemycket svart runt ögonen, och bära tuffa nitar och döskallar på kläderna, skulle det ge mig respekt?
Men det är ju inte jag?-
Eller vem är jag. ?
Är bara så trött på att vara den lilla söta.
Är trött på att bli bedömd efter mitt utseende.
Trött.
-------------------------------
Normality.
The right to feel beautiful feel good in themselves, in their body. The law is important and should be something that is dedicated to all.
There are many who say not to love people of the same sex, not to be comfortable in her body, wanting to be someone else is wrong, something is sickly. Something that is not
normal
I feel comfortable with my body, for the most part. I have no problem with being named as a woman, I am proud to be a woman.
But I'm not proud of the world in which we live.
For it is not every day that I feel comfortable with the look and be who I am. But it's not about that I'm not comfortable in my body, because I love my body. But for how others perceive it.
Assess it, and gives the names and expressions, meanings, I do not stand for. I am a woman, I have a woman's body but I do not want to be treated in the way that women are treated today.
I do not want to be treated like a woman! I do not want to hear that I'm attractive in the street, I do not want people paws on my body, I will not be the last outlets to carry heavy things, I do not want to be seen past when it comes to complicated boat gadgets as soon as it is a more accessible one nearby.
I do not want to be judged for how I go dressed.
And yet, I get it.
I have always been interested in art. But in recent years, I started thinking about how I should do to continue with what I am doing but without being exploited because of my gender.
Being a woman and an artist means you get extra invitations to events, simply because of your looks and your gender. All too often there are hidden intentions. I want to do art, I want to use my body because I want to and things that mean something, I want people to start opening their eyes to what it is they see.
A human.
Not a sex.
Not a sex object.
I'm not interested about it.
Often I wonder if I should shave off my hair, if people would look at me in a different way. If it would give me a different kind of respect. Or if I started to wear make up with a lot of black around the eyes, and wear tough studs and skulls on clothing, it would give me respect?
But that's not me? -
Or who I am. ?
Am just so tired of being the little cute.
Am tired of being judged by my appearance.
Tired.
Normalitet.
Rätten att känna sig vacker att må bra i sig själv, i sin kropp. Den rätten är viktig och borde vara någonting som är tillägnat alla.
Det finns många som säger att inte älska personer av samma kön, att inte vara bekväm i sin kropp, att vilja vara någon annan är fel, är något sjukligt. Någonting som inte är
Normalt
Jag trivs med min kropp, för det mesta. Jag har inga problem med att bli namngiven som en kvinna, jag är stolt över att vara kvinna.
Men jag är inte stolt över den värld som vi lever i.
För det är inte varje dag jag trivs med att se ut och vara den jag är. Men det handlar inte om att jag inte är bekväm i min kropp, för jag älskar min kropp. Utan för hur andra bedömer den.
Bedömer den och ger den namn och uttryck, innebörder jag inte står för. Jag är kvinna, jag har en kvinnas kropp men jag vill inte bli behandlad på det sätt som kvinnor idag blir behandlade.
Jag vill inte bli behandlad som en kvinna! Jag vill inte få höra att jag är snygg på gatan, jag vill inte att folk tafsar på min kropp, jag vill inte bli sist uttagen för att bära tunga saker, jag vill inte bli sedd förbi när det kommer till komplicerade båt prylar så fort det finns en mera tillgänglig man i närheten.
Jag vill inte bli bedömd för hur jag går klädd.
Och ändå blir jag det.
Jag har alltid varit intresserad av konst. Men de senaste åren har jag börjat fundera på hur jag ska göra för att fortsätta med det jag gör men utan att bli utnyttjad på grund av mitt kön.
Att vara kvinna och konstnär betyder att du får extra inbjudningar till tillställningar, enbart på grund av ditt utseende och ditt kön. Allt för ofta finns där gömda intentioner. Jag vill göra konst, jag vill kunna använda min kropp för att jag vill och till saker som betyder någonting, jag vill att människor ska börja öppna ögonen för vad det egentligen är de ser.
En människa.
Inte ett kön.
Inte ett sexobjekt.
Jag är inte intresserad utav det.
Ofta funderar jag på om jag borde raka av mig håret, om människor skulle se på mig på ett annat sätt. Om det skulle ge mig en annan form av respekt. Eller om jag började sminka mig med jättemycket svart runt ögonen, och bära tuffa nitar och döskallar på kläderna, skulle det ge mig respekt?
Men det är ju inte jag?-
Eller vem är jag. ?
Är bara så trött på att vara den lilla söta.
Är trött på att bli bedömd efter mitt utseende.
Trött.
-------------------------------
Normality.
The right to feel beautiful feel good in themselves, in their body. The law is important and should be something that is dedicated to all.
There are many who say not to love people of the same sex, not to be comfortable in her body, wanting to be someone else is wrong, something is sickly. Something that is not
normal
I feel comfortable with my body, for the most part. I have no problem with being named as a woman, I am proud to be a woman.
But I'm not proud of the world in which we live.
For it is not every day that I feel comfortable with the look and be who I am. But it's not about that I'm not comfortable in my body, because I love my body. But for how others perceive it.
Assess it, and gives the names and expressions, meanings, I do not stand for. I am a woman, I have a woman's body but I do not want to be treated in the way that women are treated today.
I do not want to be treated like a woman! I do not want to hear that I'm attractive in the street, I do not want people paws on my body, I will not be the last outlets to carry heavy things, I do not want to be seen past when it comes to complicated boat gadgets as soon as it is a more accessible one nearby.
I do not want to be judged for how I go dressed.
And yet, I get it.
I have always been interested in art. But in recent years, I started thinking about how I should do to continue with what I am doing but without being exploited because of my gender.
Being a woman and an artist means you get extra invitations to events, simply because of your looks and your gender. All too often there are hidden intentions. I want to do art, I want to use my body because I want to and things that mean something, I want people to start opening their eyes to what it is they see.
A human.
Not a sex.
Not a sex object.
I'm not interested about it.
Often I wonder if I should shave off my hair, if people would look at me in a different way. If it would give me a different kind of respect. Or if I started to wear make up with a lot of black around the eyes, and wear tough studs and skulls on clothing, it would give me respect?
But that's not me? -
Or who I am. ?
Am just so tired of being the little cute.
Am tired of being judged by my appearance.
Tired.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)